Gistgårdsrösen

Gistgårdar, stolpar där man förr hängde näten på tork. Gamla nät var gjorda av lin och behövde dagligen torka för att inte ruttna. Gistgårdsrösen är fornlämningar och får inte förstöras.

Klapperstensfält

Tidigare stränder med slipade, rundade stenar där havet svallat och spolat bort all jord och humusämnen. På grund av landhöjningen kan de nu ligga långt upp på land, till och med på bergssluttningar.

Labyrinter

Labyrinter byggda av stenar är vanliga i Bottenvikens skärgård. Oftast ligger de på en sluttning med klappersten och är därmed väl bevarade. I en sådan labyrint kan man inte gå vilse. Det finns bara en väg som slingrar sig fram varv efter varv innan man når centrum. Där vänder man och går samma väg ut igen. I Bottenvikens skärgård har man gått i labyrinter för att påverka fiskelyckan och vindarna. Ibland hände det att barn fick sköta arbetet med att gå i labyrinten medan karlarna förberedde näten för fiske. I Sverige finns över 300 labyrinter. En tredjedel av dem finns i Bottenviken och speciellt vanliga är de i Haparanda skärgård. Många är byggda under 1700- och 1800-talet, men de äldsta är från 1300-talet. Labyrinter är fornminnen och får inte förstöras.

Landhöjningen

Landmassan höjer sig ungefär 9 mm per år och spår av den senaste inlandsisen finns överallt. Hällar på skärgårdsöar och bergstoppar är slipade av isen. Marken är ofta täckt av morän som isen lämnat efter sig. Ibland är moränen formad som utdragna kullar i isens riktning, så kallade dumliner. Ibland bildades de vid isfronten och kallas då ändmoräner. Åsar, deltan och lerjordar är också skapade av isen.

Tomtningar

Grundstenar i marken, rester efter en forntida enkel bostad. Troligen var den en tillfällig bosättning.